xtrema samlare
När man säger samlare så får det en lite fina ton än vad det egentligen är. Jag har sett på den där nya tv serien som går på trean om folk som köper/hittar/får saker som dom tar hem men kastar aldrig nåt. Att åka på dollarstore eller rusta eller öb flera gånger i veckan för att köpa billig skit som man inte har någon användning för. Jag blir illa berörd av att se på det. Kanske för att saker, högar med gamla tidningar, trasiga verktyg, plastlådor, golfklubbor får det att krypa i skinet på mig. Nästan så pass att jag får panik över att se det på tv bara. Att leva i skit vare sig det innebär smuts eller saker är ett liv jag inte önskar någon. Och jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan ha någon som helst innre frid om man lever i kaos.
Jag vill inte måla ut nån, men någon eller några kanske kommer att känna sig träffade. Men till er vill jag bara säga att jag menar inget illa. Det är mer en kännsla av hjälplöshet inför erat problem. Och en oro för ert välbefinnande.
Jag önskar att det gick att fixa men tydligen så måste man först inse att man har ett problem och sedan ta tag i det själv för att det inte bara ska börja om.
Mina händer skakar och jag är lätt illamående bara av det där jävla tv programet. Känner ett starkt behov av att gå och städa nu. Det är nog ganska personligt för just mig att reagera så starkt. Är faktiskt själv lite förvånad över hur mycke det fortfarande än i dag påverkar mig med oreda....
Tur att jag kan leva i min bubbla i hjärnan där allt alltid är rent och prydligt ordnat. Där det aldrig är ett veck på duken eller ens en tvdosa som ligger snett. Jag vet att jag är lite manisk men det skiter jag i.
Jag vill inte måla ut nån, men någon eller några kanske kommer att känna sig träffade. Men till er vill jag bara säga att jag menar inget illa. Det är mer en kännsla av hjälplöshet inför erat problem. Och en oro för ert välbefinnande.
Jag önskar att det gick att fixa men tydligen så måste man först inse att man har ett problem och sedan ta tag i det själv för att det inte bara ska börja om.
Mina händer skakar och jag är lätt illamående bara av det där jävla tv programet. Känner ett starkt behov av att gå och städa nu. Det är nog ganska personligt för just mig att reagera så starkt. Är faktiskt själv lite förvånad över hur mycke det fortfarande än i dag påverkar mig med oreda....
Tur att jag kan leva i min bubbla i hjärnan där allt alltid är rent och prydligt ordnat. Där det aldrig är ett veck på duken eller ens en tvdosa som ligger snett. Jag vet att jag är lite manisk men det skiter jag i.
Kommentarer
Postat av: Minna
Vi är alla lite maniska vännen <3
Trackback
