any day now...

Jag funderade lite idag på om jag någon gång kommer att sluta att vara arg och bitter. För att jag börjar hamna i ett moment 22 och jag känner att jag blir bitter på att vara bitter. Det stör mig så då tänker jag att det även stör andra. Men hur bryter man cirkeln. Om "folk" skulle sluta vara så in i helvete jävla dumma i huvudet så skulle jag ju slippa bli så jävla förbannad att jag får hjärtsnörf varenda jävla dag. Om "folk" någon förbannade gång skulle våga säga vad fan problemet är istället för att tassa runt  med sina äckliga jävla svansar mellan benen så skulle man ju kunna lösa problemen istället för att... AAAAAAHHH! Se nu blir jag arg igen. Dessutom ringde vår jävligt "kompetenta" chef idag och höjde mitt humör. Eller det var ju exakt motsattsen jag menade.

När får jag vara glad och bekymmers fri? När får jag vakna och känna att det är ett bättre alternativ att kliva upp och leva än att ligga kvar och dö? När får jag älska vem jag vill? När får jag bli älskad och accepterd för den jag är? Är det så jävla konstigt att jag är bitter egentligen? Hur länge är det kvar till fas 2:2?



Btw... Hur kan det vara så skönt att vara borta när jag så gärna vill åka hem?

Och till Anne-Mia. Jag har kollat på mammas facebook idag. Tycker det var fasligt lite kort på din lillakorv. Du får lägga upp några innan helgen så hinner jag se dom innan jag drar tillbax till umeå.

Kommentarer
Postat av: a-m

hej skulle vara för din skull. min mamma gör konstiga saker med dom. det är därför det finns så få bilder....

men du kan få min mamma om jag får din, du kan få pengar också??? Ha så trevligt det går i Ösd. kram!

2011-03-31 @ 09:48:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0